JA - vi lever, vi är okej, det var en upplevelse för sig, men det var vackert!
Gårdagen var den sjukaste dagen i våra liv... Den började med att jag och Zandra tog våran dagliga simtur i poolen för att upprätthålla våra lifeguardkunskaper. Efter det bestämde vi oss för att åka in till Haleiwa för att surfa med Paige (vår nya room mate from Canada) gå lite på stan, kolla runt lite och ta det lungt. Vi tog en milkshake på Mc Donalds medan Paige mötte upp några av hennes vänner. Efter att vi vandrat runt lite på stan gick vi ner för att möta upp de andra på stranden. När vi kommer ner till stranden ser vi hur vår vän Paige sitter hukad över en kille som ligger livlös på stranden uppspänd på en bräda redo att föras iväg i ambulans. Hon fick honom upp på stranden efter att hans bräda i princip styckat hans ansikte. Nog med det- HON GJORDE ETT FANTASTISKT JOBB!!
BRÖLLOP! Sen var det halt plötsligt dags för bröllop, vår käre vän Ronan bestämde att gifta sig på två dagar- så GRATTIS Ronan!!
Mitt under bröllopet går tsunamialarmet av och vi evakuerar till en tsunamisäker zon. Vi tillbringar natten där tillsammans alla ledare och alla barn. Vi lämnade platsen vid nio på morgonen tillbaka till lägret väl bemötta av ett totalt upp och nervänt läger. Stolar överallt, bänkar mitt itu, träd, lera, sand, vatten övetallt!
Nå väl, ville bara meddela att vi mår bra, men jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar